Att klara uppkörningen handlar om att visa mognad i beslutsfattande och en tydlig riskmedvetenhet, snarare än enbart teknisk körskicklighet. Statistik från Trafikverket för 2024 visar att den totala godkännandegraden för körprov B ligger på 53,6 procent.
Detta innebär att nästan hälften av alla personer kuggar sin uppkörning vid första försöket. Orsaken är oftast brister i trafiksäkerhet och riskbedömning snarare än oförmåga att manövrera bilen.
Vanligaste orsakerna till underkänt körprov
Orsakerna till ett underkänt körprov varierar beroende på utbildningsbakgrund, men statistik visar en tydlig fördel för professionell utbildning. Enligt data från Trafikverket har aspiranter som anmälts via trafikskola en godkännandegrad på 60–65 procent, jämfört med privatister som ligger på 40–45 procent.
Denna skillnad beror ofta på att privatister boka provet innan de har automatiserat sina körrutiner. Enligt Transportstyrelsens krav måste aspiranten ha utvecklat en tillräcklig riskinsikt för att klara provet. Många använder felaktigt körprovet som en avstämning av sin kunskapsnivå istället för det slutprov det är avsett att vara.
Inspektören gör en helhetsbedömning av provet baserat på fem kompetensområden. Enligt Trafikverkets bedömningsgrunder väger trafiksäkerhet och beteende tyngst. Enstaka tekniska misstag leder sällan till underkännande, förutsatt att situationen hanteras säkert. Upprepade brister som tvingar andra trafikanter att väja leder däremot till direkt underkännande.
5 avgörande misstag som leder till kuggning
De flesta som misslyckas med sitt körprov faller på brister i samspelet med andra trafikanter och oförmåga att förutse risker. Nedan följer de 5 vanligaste orsakerna till underkännande enligt Trafikverkets och Transportstyrelsens kriterier.
1. Bristande avsökning och lågt riskmedvetande
Brister i avsökning är den enskilt vanligaste orsaken till underkännande enligt Trafikverkets analyser. Inspektören kontrollerar att föraren har en rörlig blick och samlar information i tid för att kunna fatta säkra beslut.
Ett allvarligt fel är att missa kontrollen av döda vinkeln vid sidoförflyttning eller körfältsbyte. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:25) ska föraren ha uppsikt bakåt och åt sidorna innan någon manöver påbörjas. Om aspiranten byter fil utan att säkerställa att fältet är fritt, bedöms detta som en trafikfarlig handling.
2. Missad väjningsplikt och högerregeln
Regelbrott vid väjningsplikt och stopplikt sker ofta på grund av stress eller bristande uppmärksamhet på vägmärken. Enligt Trafikförordningen måste föraren tydligt visa sin avsikt att lämna företräde genom att sänka hastigheten i god tid.
Ett vanligt misstag är att tvinga korsande trafik till inbromsning eller väjning, vilket bedöms som ett grovt fel i samspelet. Missar föraren att tillämpa högerregeln i korsningar där ingen annan skyltning gäller, leder detta till omedelbart underkännande eftersom det skapar en direkt kollisionsrisk.
3. Felaktig placering och osäker manövrering
Felaktig placering av fordonet skapar otydlighet och osäkerhet för medtrafikanter. Enligt Trafikverkets bedömningspunkter ska fordonet placeras tydligt inför svängar och i cirkulationsplatser för att visa vart föraren är på väg.
Att ligga fel i körfältet inför en vänstersväng eller att gena i kurvor med skymd sikt indikerar bristande manövreringsförmåga. Föraren måste kunna hantera fordonets placering självständigt utan att hindra övrig trafik eller skapa farliga situationer.
4. Bristande hastighetsanpassning efter situation
Hastighetsanpassning handlar om att välja en fart som är lämplig för den specifika trafiksituationen, inte enbart om att följa hastighetsbegränsningen. Enligt Trafikverkets kriterier ska föraren anpassa hastigheten efter sikt, väglag och trafikintensitet.
Att hålla 70 km/h på en smal landsväg med skymd sikt bedöms som bristande riskmedvetenhet, även om skyltningen tillåter det. Omvänt kan en omotiverat låg hastighet som hindrar trafikflödet och skapar köbildning också leda till underkännande på grund av bristande trafikrytm.
5. Avsaknad av Eco-driving och planering
Miljöanpassad körning, känd som Eco-driving, är ett lagstadgat krav i bedömningen. Enligt Transportstyrelsens kursplan (TSFS 2011:20) ska föraren välja växel och hastighet som minimerar bränsleförbrukningen.
Inspektören ser brister i planering om föraren gasar mot rött ljus eller ligger på för låg växel. Oförmåga att hoppa över växlar eller motorbromsa tolkas som bristande framförhållning, vilket påverkar både säkerhet och miljö negativt.
Vad innebär ett ingripande från inspektören?
Ett ingripande är det tydligaste tecknet på att provet är underkänt. Det definieras som att inspektören fysiskt tar tag i ratten, bromsar eller verbalt styr föraren för att förhindra en olycka.
Enligt TSFS 2012:25 (Kap 3 § 8) ska provet avbrytas eller underkännas om aspiranten visar oförmåga att köra självständigt. Verbalt ingripande, där inspektören tvingas uppmana föraren att bromsa eller väja för en fara, väger lika tungt som ett fysiskt ingripande via dubbelkommandot.
Myter om uppkörningen – vad kuggar man INTE på?
Det finns många missuppfattningar om vad som leder till ett underkänt prov. Inspektören letar efter mönster i beteendet snarare än enstaka detaljfel.
Motorstopp leder sällan till kuggning
Tekniska misstag som motorstopp leder mycket sällan till underkännande, så länge de inte skapar en trafikfarlig situation. Inspektören bedömer hur aspiranten hanterar felet.
Ett motorstopp vid rödljus som hanteras lugnt genom att starta om bilen och köra vidare påverkar inte helhetsbedömningen negativt. Om motorstoppet däremot sker mitt i en korsning på grund av stress och skapar panik, kan det påverka bedömningen av förarens mognad.
Osäkerhet vid parkering och säkerhetskontroll
Säkerhetskontrollen är obligatorisk men leder ensamt mycket sällan till underkännande av hela provet. Syftet är att kontrollera att aspiranten kan identifiera brister på fordonet, såsom trasig belysning eller slitna däck.
Vid parkering är det viktigaste att bilen placeras trafiksäkert. Att bilen inte står perfekt centrerad i rutan leder inte till kuggning, och föraren har möjlighet att korrigera sin parkering under momentet.
Nervositet påverkar inte bedömningen
Trafikinspektörer är utbildade för att skilja på nervositet och inkompetens. Nervositet som tar sig uttryck i skakiga händer eller enstaka glömda blinkers accepteras oftast.
Provet underkänns endast om nervositeten orsakar en blackout där föraren kör mot rött, missar stopplikt eller inte ser andra trafikanter. Det är förarens ansvar att kunna prestera en säker körning oavsett mental anspänning.
