Bromssträcka är sträckan bilen rullar från att du börjar bromsa tills bilen står helt stilla. Den påverkas mest av hastigheten, väglaget och däckens grepp. En vanlig tumregel på torr asfalt är att ta bort nollan i hastigheten, multiplicera talet med sig själv och sedan multiplicera med 0,4.
Det betyder att bromssträckan vid 50 km/h blir ungefär 10 meter på torr väg. Vid 90 km/h blir den ungefär 32 meter. Den faktiska sträckan kan bli längre om vägen är våt, hal eller om däcken är slitna.
Senast uppdaterad: 21 maj 2026
Vad är bromssträcka?
Bromssträckan är den del av stoppsträckan som börjar när bromsen trycks ner. Den slutar först när bilen har stannat helt. Den ska inte blandas ihop med reaktionssträcka, som är sträckan bilen hinner rulla innan föraren börjar bromsa.
Om du upptäcker ett hinder på vägen händer alltså två saker. Först reagerar du och flyttar foten till bromsen. Sedan bromsar bilen tills den står stilla. Tillsammans blir det stoppsträckan.
- Reaktionssträcka: sträckan innan du börjar bromsa
- Bromssträcka: sträckan från inbromsning till stillastående
- Stoppsträcka: reaktionssträcka plus bromssträcka
Så räknar du ut bromssträckan
Det enklaste sättet att räkna ut bromssträckan är att använda tumregeln för torr asfalt. Den ger inte ett exakt värde för alla bilar och vägar, men den fungerar bra när du vill förstå sambandet mellan hastighet och bromssträcka.
Hur räknar man ut bromssträckan i praktiken?
Formeln är: ta bort nollan från hastigheten, multiplicera talet med sig själv och multiplicera sedan med 0,4. Resultatet blir ungefärlig bromssträcka i meter på torr asfalt.
- Ta hastigheten i km/h.
- Ta bort sista nollan.
- Multiplicera talet med sig själv.
- Multiplicera resultatet med 0,4.
Vid 50 km/h blir det 5 x 5 x 0,4 = 10 meter. Vid 90 km/h blir det 9 x 9 x 0,4 = 32,4 meter. Bromssträcka vid 50 km/h är alltså kort i teorin, men bara om vägen är torr och däcken har bra grepp.
Exempel på bromssträcka vid olika hastigheter
Bromssträckan ökar snabbt när hastigheten ökar. Om hastigheten fördubblas blir bromssträckan ungefär fyra gånger längre, eftersom rörelseenergin ökar kvadratiskt.
| Hastighet | Ungefärlig bromssträcka på torr asfalt | Uträkning |
|---|---|---|
| 30 km/h | ca 3,6 meter | 3 x 3 x 0,4 |
| 50 km/h | ca 10 meter | 5 x 5 x 0,4 |
| 70 km/h | ca 19,6 meter | 7 x 7 x 0,4 |
| 90 km/h | ca 32,4 meter | 9 x 9 x 0,4 |
| 100 km/h | ca 40 meter | 10 x 10 x 0,4 |
Tabellen visar bara bromssträckan. För att få hela stoppsträckan måste du lägga till reaktionssträckan, alltså den sträcka bilen hinner rulla innan du börjar bromsa.
Vad påverkar bromssträckan?
Hastigheten påverkar bromssträckan mest, men väglag, däck, bromsar och bilens vikt kan göra stor skillnad. Därför kan två bilar i samma hastighet behöva olika lång sträcka för att stanna.
Hastigheten är den största faktorn
Högre hastighet ger mycket längre bromssträcka. Det räcker inte att tänka att 100 km/h är dubbelt så fort som 50 km/h. Bromssträckan blir ungefär fyra gånger längre, eftersom bilen har mycket mer rörelseenergi när farten ökar.
Det är därför en liten hastighetssänkning kan göra stor skillnad. Om du sänker farten före en korsning, ett övergångsställe eller en kö minskar du både bromssträckan och kraften i en eventuell kollision.
Väglag och friktion avgör greppet
På torr asfalt får däcken bäst grepp och bromssträckan blir kortare. På våt väg, snö och is minskar friktionen mellan däck och underlag, vilket gör att bilen behöver längre sträcka för att stanna.
Vid halka kan bromssträckan bli flera gånger längre än på torr väg. Det gäller särskilt om du kör för fort in i en kurva, över en bro eller på en skuggig vägsträcka där is kan ligga kvar längre.
Däckens skick påverkar hur snabbt bilen stannar
Däck med bra mönsterdjup och rätt lufttryck ger kortare bromssträcka än slitna däck. När däcken är slitna får de sämre kontakt med vägen, särskilt vid regn och slask.
Vinterdäck är gjorda för kallt väglag och ger bättre grepp på snö och is än sommardäck. Sommardäck fungerar däremot bättre på varm och torr asfalt. Fel däck för årstiden kan därför försämra bromsförmågan tydligt, särskilt när du kör i förhållanden där vinterdäck behövs för att bilen ska få rätt grepp.
Bromsar och bilens vikt spelar också roll
Bromsar i gott skick hjälper bilen att stanna stabilt och förutsägbart. Slitna bromsbelägg, dåliga bromsskivor eller fel i bromssystemet kan ge sämre bromsverkan och längre bromssträcka.
Bilens vikt påverkar också. En tungt lastad bil kräver mer kraft för att bromsa ner. Om du kör med full last, släp eller takbox behöver du därför hålla större avstånd och börja bromsa tidigare.
Bromssträcka, reaktionssträcka och stoppsträcka
Bromssträcka är bara en del av den totala stoppsträckan. För att förstå hur långt bilen faktiskt hinner rulla vid en fara behöver du även räkna med reaktionssträckan.
Skillnaden mellan bromssträcka och reaktionssträcka
Reaktionssträckan uppstår innan du börjar bromsa. Den påverkas av hur snabbt du upptäcker faran och hur snabbt du agerar. Trötthet, stress, mobilanvändning, alkohol och droger gör reaktionstiden längre.
Bromssträckan börjar först när du trycker på bromsen. Den påverkas mer av hastighet, väglag, däck och bilens skick än av din reaktionstid.
Så hänger stoppsträckan ihop
Stoppsträckan är reaktionssträckan plus bromssträckan. Om bilen rullar 15 meter innan du börjar bromsa och sedan behöver 20 meter för att stanna, blir stoppsträckan 35 meter.
Det är därför avståndet till bilen framför är så viktigt. Du behöver marginal både för att hinna reagera och för att bilen ska hinna bromsa klart.
När behöver du kunna bromssträcka?
Du behöver förstå bromssträcka både för teoriprovet och för trafiksäkerhet i verklig trafik. På teoriprovet kan frågorna handla om formeln, hastighetens påverkan eller skillnaden mellan bromssträcka och stoppsträcka, så det är ett område som är värt att repetera när du vill klara teoriprovet.
I trafiken hjälper kunskapen dig att välja rätt hastighet och avstånd. Om vägen är våt, däcken är slitna eller sikten är dålig ska du räkna med längre stoppsträcka än normalt.
Ett enkelt sätt att tänka är: bromsa tidigare än du tror att du behöver, särskilt vid övergångsställen, korsningar, köer och halt väglag. Då får du tid att reagera och utrymme för bilen att stanna säkert.
